Plonk

Skriver inte här så ofta, men ibland vädrar jag någon tanke som inte riktigt har med de andra forumen att göra. Som detta tex.

Jag fick mail från International SOS (så kallade "travel alerts" om man är ute och reser, så man vet vilka områden man skall undvika för att det kan vara störningar eller stökigheter, allt från väderkaos till revolutioner alltså) i förra veckan som sa att Occupy rörelsen skall hålla demonstrationer imorgon (20:e februari) och att man därför skall undvika de områden där större Occupy-ockupationer pågår.

OK, det var ju snällt av dem att upplysa om detta. Fast jag får erkänna att jag nästan helt hade glömt bort Occupy. Jag trodde att de slagit ihop och gått hem igen. Tydligen inte. Så nu är frågan på allas läppar - har de duschat och rakat sig sedan i september?
Om inte - hur skiljer man dem från de "vanliga" uteliggarna vars enda "agenda" är att överleva ytterligare en dag. Jag vill ju inte råka ge mina pengar till fel personer här. Och med fel menar jag naturligtvis Occupy-folket.

Nej, jag skämtar inte helt. Jag är lite seriöst här. Hur sjutton skiljer man en uteliggare från en annan? Mitt hjärta blöder för de som halkat snett, för de som skjutits åt sidan av samhället eller som av olyckliga omständigheter hamnat där de gjort. Och jag skramlar ibland iväg min växel till någon som ser ut att behöva den mer än jag (jag vet att det kan vara så att de springer direkt iväg och skaffar sig en till sil, en ny öl eller något annat de är fast i, och att det finns teorier som säger att om man inte ger pengar till tiggare så hjälper man dem mer än om man gör det. Jag kan se logiken i det, men det kan vara så att de går iväg och köper sig en macka och en kopp kaffe och att det faktiskt är så att den där extra dollarn från mig är det som gör att de inte kraschade just idag.) om jag råkar ha den i fickan när jag passerar någon som ber om den.

De som gör det för politiska motiv har jag dock inte mycket sympati för. Det finns, enligt min mening, andra sätt att driva sina politiska åsikter och försöka förändra världen. Revolutioner på gatan har sin plats, men väldigt sällan i en demokrati.

Bloody Valentine

Spam:en från företagen har börjat drälla in gällande alla hjärtans dag nu.
Insåg att jag kommer vara i högborgen för fluff, choklad och rosa det här året - USA. Holy crap!

Måste kolla om den finns en DVD-spelare i lägenheten jag fått, eller om det går att koppla in datorn till TV'n på något smart sätt - det går inte att "fira" alla hjärtans dag utan skräckfilm ju! (Lappisens skärm är för liten för att verkligen gå in i filmerna, och det behövs för att skräck skall bli bra.)

Jag har ett par skräck-filmer jag inte sett liggandes på disken här, men det känns som det nog är dags för ett marathon med "orginalen" trots allt. Dvs det är dags att återuppta bekantskapen med de "fansansfulla" filmerna jag såg som...ehm...yngre? (Sorry mamma, men jag såg nog faktiskt skräck redan innan jag var 15.)

Klassiker som April Fools Day, My Bloody Valentine (orginalet från -81, inte nyinspelningen från 2009), Friday 13^th (åter igen - orginalet från -80, inte nyinspelningen från 2009), och kanske A Nightmare on Elm Street (fantastisk film! Det är inte bara skräck, det är så fantastiskt bra lek med psyket i den här serien att man inte kan annat än att buga inför herr Wes Cravens geni) och Hellraiser (den ultimata skräckfilmen? Ja, troligen.), trots att det inte var så länge sedan jag såg de senare, står nog på schemat för i år. Det tillsammans med en annan klassiker (om jag får tag på den) - Cristal.

Mhm. Jag skall nog klara av att ha en "hell of a day" även i år...