Ett par rader...

innan jag stupar ned i sängen.

De öppnade med A Pain That I'm Used To och fortsatte med John The Revelator. En klart bra start.
Men bäst fart blev det iaf när de körde de gamla låtarna. Personal Jesus rockade rejält och taket nästan lyfte när Just Can't Get Enough drog igång som extranummer och följdes av Everything Counts.
Personliga höjadren är dock fortfarande Walking In My Shoes. Det är inte mycket som slår den för min del.

Allt som allt en bra konsert. Mycket nöjd med kvällen.
Tack åter igen A för presenten. Den lös verkligen upp mitt vintermörker.

Nu skall jag dricka lite vatten och sedan krypa ned i sängen. Trött.

Bwahahahaaa!

Åter igen går Herr Bodström in i väggen.
Ytterligare ett av hans polisstatslagförslag har underkänts av Lagrådet.

Är det inte dags att inse fakta, Bodström, och ge upp?
Dra en gammal säck över dig och försvinn från den plats där du idag sitter.
Vi vill inte ha dina storebrorslagar, vi vill ha vår frihet och integritet kvar.

Bodströms buggningslag underkänns

Landets högsta jurister i Lagrådet underkänner justitieminister Thomas Bodströms nya lagförslag om buggning.

Här är lagrådets yttrande.

Se, det blev en bra start även på den här dagen...

24h to go

Depeche.

Skall bli otroligt skoj.

I övrigt är det mest bara helg.
Helg helg helg. Den här helgen _ska_ jag släppa jobbet!
(Gjorde inte riktigt det förra helgen, även om jag lovade mig själv att göra det...)

I wish

I wish...
I had one hundred suns.
To light up the darkness.
To hunt away the cold.

I wish...
There were a hundred suns.
To tell you how I feel.
To wipe the tears from my eyes.

I wish...
I had one hundred suns.
To clear away the past.
To pave the way for times to come.



One hundred suns - to make it all go away.

When killing does not release me

Haft en halvkass dag på jobbet.
En del motgångar och några tunga saker att försöka rycka upp ur träsket där de tycks ha fastnat.

Kommer hem, matar den kelsjuka katten och sätter mig sedan i soffan med föresatsen att "släppa ut lite aggressioner". Dvs spela våldsspel.
Drar igång DoA4 och spelar så tummarna värker.

Men det hjälper inte...
Istället för att känna hur frustration och ilska rinner av mig så byggs den upp. Så till den grad att jag är nära att hiva både konsoll och TV ut genom balkongdörren, utan att öppna den först...

Whadafuck?!?

Varför funkar inte det där för nu då?
Det brukar alltid funka.

Something is wrong in wonderland...

Amarone i slasken

Jag hade för avsikt att bli "sofistikerat dretfull" igår.

Det gick inte så bra...

Två glas vin fick jag i mig innan dess att jag inte längre tyckte att vinet föll mig i smaken.
Så det blev till att dumpa ut det som blev över i slasken.
För nej, det går inte att spara en öppnat vinflaska. Det smakar ju päck redan efter en dag om man gör så.

Sällskapet i soffan blev dock en anings mer lurig än jag. Och efter att ha spöat varandra i Tekken och Dead or Alive i några timmar (samt diskuterat sådana där viktiga saker som musik och design - gud vad det var länge sedan jag satt en natt och pratade musik på det viset. Det var nog förra våren nere på Malta tror jag. Jag saknar de nätterna. Det är musiken som får mig att leva, även om jag inte lever för den.) så vinglade sällskapet ut ur lägenheten och in i en taxi.

Vaknade vid halv nio i morse och kunde inte somna om. (Att jag hade en stor katt som trampade runt på mig gjorde ju inte omsomnandet lättare direkt...) Så det var ju bara att ta sig upp och börja ta tag i dagen.

DN står på listan över saker jag avverkar en söndagsmorgon. Så även denna söndag.
Och för en gångs skull blev jag lite glad när jag läste den.
Här är anledningen:

Regeringen drar tillbaka förslag om avlyssning

Enligt justitieminister Thomas Bodström drar regeringen tillbaka förslaget att låta Försvarets radioanstalt, FRA, lyssna på all telefon, fax och e-postkommunikation mellan Sverige och utlandet.

Sedan kommer han (herr Bodström) med någon lam kommentar om att han inte tyckte att förslaget var "tillräckligt rättssäkert".
Bah! Som om den falskspelaren skulle bry sig om något sådant! Det handlar nog mer om att alla rättsexperter varit riktigt upprörda och talat i ganska hårda ordalag om hur herr Bodström kontinuerligt försöker holka ur rättssäkerheten med de förslag han lägger fram.

Nåja. Det spelar ju egentligen ingen roll varför förslaget dras tillbaka, så länge det dras tillbaka. Man kan ju bara hoppas att herr Bodström så sakteliga börjar förstå att samhället inte vill ha den polisstat som han (i smyg?) försöker bygga upp.

Vi kan bara hoppas på att det borgerliga blocket inte försöker driva samma vansinneslinje när de kommer till makten i höst (ja, jag tror att det är dags för ett regimskifte. Om Göran sitter kvar efter valet så tror jag att det fuskats i rösträknandet).

Nåja. Nog med politiskt funderade. Dags att brygga lite mer kaffe...

It pays off...

Alla långa dagar.
Alla sena kvällar.
Alla skruvade dygn och dubbelarbetade dagar för att synka med amerikaner.
All övertid.

Har nu burit frukt.

I veckan lyckades vi tillsammans med något som ingen i organisationen trodde skulle gå att genomföra. Vi passerade med andra ord de mål som vi fått för de närmsta två åren (efter det trodde de inte att det skulle gå att trimma mer - Hah!).

Ja, det känns jävligt skönt att saker gått så bra. Det är en otrolig kick att se något sådant här falla på plats och fungera så otroligt mycket bättre än vad någon vågat hoppas på.

Vi får nu ett andrum. Ett tillfälle att sluta jaga sekunder och minuter. Att slita blicken från det till synes oändliga arbetet med optimering. Och istället kan vi nu få koncentrera oss på viktigare™ saker. Saker som design, framtidsäkring, kvalitetsäkring, förbättringar inom andra områden.
Nu kan vi få tid till att ta ett helhetgrepp om systemen. Få reda ut grundproblemen och göra något åt dem.

Att det dessutom trillar ned en bonus i knät är ju inte fel det heller. Men det som verkligen ger mig något här är att mina killar äntligen får göra, vad både de och jag tycker är, roligare saker än att jaga sekunder.
Glada och nöjda peroner i teamet ger en glad och nöjd ledare.

Med gott samvete kan jag nu i helgen släppa jobbet helt. Bara luta mig tillbaka och kela lite med katten som trampar omkring i lägenheten. Dricka gott kaffe, läsa en bra bok, och inte tänka på presentationer, rapporter eller prestanda på två hela dagar. :-)

ATH++

Stories of old

Take a look at unselected cases
You'll find love has been wrecked
By both sides compromising
Amounting to a disastrous effect

You hear stories of old
Of princes bold
With riches untold
Happy souls
Casting it all aside
To take some bride
To have the girl of their dreams
At their side
But not me
I couldn't do that
Not me
I'm not like that

I couldn't sacrifice
Anything at all
To love
...

Det är två veckor (jag skrev fel första gången) kvar till Depeche Mode-konserten i Köpendanmark.
Jag laddar upp lite här hemma.
Alla album* i spellistan. Spelaren inställd på random för att inte få låtarna i gammal välkänd ordning.
Och för att göra det hela lite mer spännande så försöker jag lista ut vilken låt det är inom de första tio sekunderna. Lyckas jag inte så straffar (somliga av mina vänner skulle nog kalla det för belöning, men jag är inte riktigt lika anal som de är *ler*) jag mig med städuppgifter. Hittills har jag varit tvungen att dammsuga (Missade på Pimpf. Gah! Hur kunde jag missa på den!? Var snäll och skjut mig någon!) och vika in tvätten (ok, jag fick hjärnsläpp och lyckades inte för mitt liv formulera orden "Shouldn't have done that" inom tidsramen. How ironic...).

Nu får vi se hur lång tid det tar innan jag blir tvungen att diska också...

*) Jag har inte lagt till Exciter i listan; för i min värld finns inte det albumet! De har inte gett ut det! Så det så!

Breathing in the fresh air

...and radioactive waste...

Det har gått ganska precis en månad sedan jag kom hem igen efter allt runtfarande över jul och nyår. En månad som försvunnit rätt snabbt när man ser den så här i backspegeln.

Men det var inte alls det jag tänkte på när jag satte fingrarna mot tangentbordet här i kväll...
Det jag tänkte på var följande lilla snippet* som jag fick skickad till mig idag på jobbet av en kollega:

---

My colleague who switched from program management to programming has this to say about unintended consequences:

1. My wife says that I am much more pleasant to be around.


2. My social skills appear to have become a lot better, which is really counter-intuitive to the standard image of a developer.
   

My take on this is that I developed through the needs of my job as a lead program manager the ability to talk to anyone at any time to get a particular issue dealt with,
but that I didn't necessarily want to do this or enjoy the process.
After work or on the weekends, my wife was hard pressed to get me to see other people.
Now, there is no such issue.
The reduction in forced human interaction is such that I am no longer overstretching my ability to interact with people, thus rendering me able to undertake those interactions and actually enjoy it.

---

Undrar om kollegan ville ha sagt något med det?.. (Då jag ju bytt åt andra hållet än citatet ovan.)

Och det var lite det som jag tänkte på när jag satte mig ned med fingrarna mot tangentbordet här i kväll... Att jag klippt av ganska mycket av mitt sociala liv på sistonde.
Jag orkar helt enkelt inte lägga energi på så många andra människor. Det tär otroligt mycket på mina reserver just nu.

Ibland händer det att någon jag möter fyller på mina reserver, men det är mer undantag än regel att så sker för tillfället.

Samtidigt tär det på reserverna att _inte_ umgås med andra under mer socialt avslappnade former än på arbetet. Det känns som det bara är medgångar och utmaningar på jobbet som driver mig nu, att det inte finns så mycket mer att fokusera på och få glädje av.

De tankarna är inte bra... Jag vet vad som händer om jag klipper det sociala livet under en längre period, och jag vet att jag inte vill dit igen.
Samtidigt är det svårt att försöka hålla igång ett avslappnat socialt liv när vänkretsen inte är särdeles stor i den här delen av världen. För att skapa nya relationer tär på energin, och det var ju något jag ville motverka (inte nya relationer i sig, utan uttömmandet av energi).

Spiral...

Nåja. Det var mest en reflektion över mitt icke-existerande sociala liv.
Så för att slå ett antal flugor i en och samma smäll skall jag imorgon ta mig över sundet, "umgås" med ett tusental människor, fylla på energilagret med skruvad psytrance och inte komma hem till lådan jag bor i förrän dagen sedan länge grytt.

On a happier note:
Nästa fredag kommer det en MISSE!!!** och bosätter sig i min lägenhet i en dryg vecka.
*piper som en hamster av förtjusning*
Katter är bra för världen. Ibland önskar jag att världen var mer kattig. Mindre mänsklig, mer kattig...


*)Länken till orginal-posten.
**) "Multiple exclamation marks are a sure sign of a diseased mind." -- Terry Pratchett

Igen då...

Det blev något riktigt trasigt på blogger.
Posten försvann helt från min blog (men den finns kvar, så om man har en hård länk till den ser man den). Så jag återpublicerar den, fast det inte alls blir samma sak som första gången.

---

Så. Nu är biljett beställd till Infected Mushroom-spelningen i London 1/4.
Flygbiljetter och hotellbokning ännu inte fixat, skall lura lite till på hur länge jag vill såsa runt i London före och efter festen...

Någon som vill följa med? Hotellrummet rymmer säkert en till. ;-)
(Och man behöver ju inte följa med mig på festen, det finns massor med annat man kan göra i London en lördagsnatt tror jag nog...)

Den eviga historien om den nya datorn fortsätter så sakteliga.
Nu är all musikhårdvara inkopplad och installerad, likaså all mjukvara för musikproduktion. Med andra ord är allt "viktigt" inne nu. Bara resten av sakerna kvar för att den skall kunna bli Main Terminal och den lilla laptopen hamna i garderoben eller nåt (Jag vet i sjutton vad jag skall med den till efter att den stationära är i ordning. Besöksterminal? Köksterminal? Filmvisare vid sängen? Fan vet. Slutar nog med att den mest samlar damm...).

Gnh!

Länken blev fel i förra postningen.
Och av någon anledning så tycker Blogger att den postningen inte alls finns i min blog.

Den finns där om man tittar på bloggen, men den finns inte i listan över publicerade inlägg i min "dashboard".
Skumt.

Nåja. Första länken i föregående postning skulle alltså gå till den här platsen och inget annat.

Och något mer är skumt.
Ha överseende med mig för att jag trycker på "republish entire blog", men det kanske hjälper...