Nytt jobb?

"Strategic Product Manager, Customer Tools"

Jag har sökt tjänsten.
Mina chefer vet inte om det...
Jag tror inte att jag får den.
Men lite nervös är jag allt.

Om jag skulle bli ombedd att ta den:
* Klarar jag då av den?
* Har jag vad som krävs?
* Pallar jag trycket?
* Kan jag hantera administrationen?
* Är jag tillräckligt strukturerad för något sådant?

Många funderingar...
Vi får se om ett par veckor om jag ens kallas till en intervju...

"Spur of the moment"
Vad sjutton tänkte jag på egentligen? Tänkte jag alls?
Ursäkta mig. Jag skall bara gå ut på toa och spy lite...

Nåja. Jag behöver nog inte "oroa mig" för det. Det finns säkert någon med bättre meriter som också sökt den...
Fast lite disco vore det ju...

Ego™

Afterwork med lite folk från de olika siterna (de över världen utspridda kontoren som är en del av den business unit som jag arbetar för här i Sverige) då följande ordväxling sker:

USA chefen: So. Do you think Lund is a great place to live then? Or what would be your ideal place, if <business unit name> could be located anywhere?
Min chef (innan jag hinner svara): Don't say you have an opening for him!
USA chefen: Well... Actually...

Jag tror det börjar gå in i skallen på mig nu att jag gör ett bra jobb och är otroligt uppskattad inom företaget. Fast jag kan fortfarande inte ta en komplimang utan att skruva lite besvärat på mig nej...

Dags att köpa nya solglasögon* kanske?

---

*) "The future is so bright I have to wear shades"

Milj000000n

Så.
Nu skall jag aaaaaldrig mer spela Tetris.

Anledning - jag fick över en miljon (1096260) poäng nu på vägen hem från bion.
Enda anledningen till att det inte blev mer än så var att jag nu tröttnade. Det ökade ju inte i svårighetsgrad längre. Trist.

Vad skall jag nu ha för "jag är uttråkad men orkar inte läsa en bok"-sysselsättning på tåg/buss då?

Well well. I-landsproblem.
Nu är det dags att hitta till kudden, imorgon är en arbetsdag...

Skoblog

Mmm. Fiiiiina.


Ja det är Bianco.
Ja de passar till Kavajen™.
Ja jag måste hitta en ursäkt att svida upp mig lite snart.

Wrooooooooooooooom!

Test Drive Unlimited.
'nuff said!

Dags att sova...

Death to technology!

Idag är INTE en bra dag för teknik i min närhet...

Vid tre-tiden idag ringde 3Com och meddelade att jag hade fått lite nya firmware att ladda in på den router som strulat sedan den införskaffades.
"Woho!" tänkte jag och åkte hem för att börja pilla med det.

På vägen hem ringde telefonen...
Det var min chef-chef som det första han gjorde var att ursäkta sig 4711 gånger för att han störde i semestern. Här borde jag ha börjat ana oråd...
Serverstrul. Massor av saker som gick åt skogen. HILFE!

Inget jag kunde göra åt saken, och de som var på jobbet jobbade på så bra de kunde. Det var mer frågan om en möjlig backup-lösning så länge, men tyvärr kräver den lösningen mer jobb än det var värt. Note to self: Se till att lösningen finns på plats till nästa gång något liknande inträffar (vi kan ju iofs hoppas på att det inte inträffar igen, men det är nog lite naivt att tro att det inte gör det).

Jag borde ju kanske ha insett att dagen var en dålig dag för tekniska prylar efter detta samtal. Men nej då. Inte jag inte.

Väl hemma sliter jag så tag i routern och de nya firmware jag laddat ned.
Firmware nummer ett laddas in och allt ser bra ut.
Firmware nummer två laddas in och... Routern är numera död...

Sanslöst!
Den bara lyser ilsket med sin röda lysdiod och vägrar svara på kontaktförsök. Den svarar inte ens på ping.
*suckar djupt*
Det blir till att returnera den till 3Com för att få en ny/uppdaterad. Det kommer ta tid...

Undrar om jag vågar starta min 360 nu? Behöver vålda lite, men den kanske dör om jag rör vid den? ;-P

Institute of Science

...All articles read?

• PLoS - check
• The Loom - check
• CCLE - check
  

Så. Tre dagar tog det att komma ikapp i informationsflödet.
Japp, det är det jag har ägnat mig åt hittills under min ledighet.

Ok, jag har fixat lite i lägenheten också, men inte alls så mycket som jag kanske "borde" ha passat på att göra. Det har varit mycket mer avslappnande och intressant att läsa igenom "det senaste" inom medicin, biologi, farmakologi, mm.
Men det är ju ett par dagar kvar av ledigheten, så jag har fortfarande lite tid på mig att fixa i ordning här hemma...

Jag rekommenderar verkligen Carl Zimmers blog (The Loom).
Själv får jag alltid lite mindervärdighetskomplex när jag ser hur mycket intressanta texter som väller ur honom. Och som om inte hans blog vore nog så skriver han böcker, artiklar i diverse tidningar, håller föredrag och hinner förkovra sig i sina ämnen.
Respekt!

Nu skall jag rulla ihop mig i en liten boll av självömkan över att jag inte är lika produktiv med min tid... ;-P

---

Update.
En underbar vän, som jag allt för sällan träffar då det är långt mellan oss, flyttar ner hit under hösten!
Det här kan bli en bra höst.

Sossepropaganda

Ok. Jag vet att jag lovade.
Men jag kan inte låta bli att reagera, och det är är min plats att häva ur mig på.
Så skippa detta inlägg om ni inte orkar med "rants and raves" om politik.

Jag blir rätt uppgiven av att höra hur väl det socialistiska blocket lyckats med sin propaganda. När "folk på stan" säger saker utan att egentligen veta något om det de pratar om. De bara rapar upp propagandan de blivit matade med utan eftertanke och utan att ifrågasätta.

Idag hörde jag följande:
- Fast det är tråkigt för de anställda inom vården att de borgerliga vann.
- Varför det?
- Jo, de borgerliga kommer att sänka skatterna. Och skatterna finansierar ju sjukvården. Så nu kommer det inte finnas pengar till den och det enda sättet att få bra vård kommer att bli privata sjukhus.

Gnnnnnh!
Det där är en av sossarnas största propagandasegrar tror jag.
Ingen bryr sig om att kolla fakta, ingen bryr sig om att fundera på hur det egentligen ligger till. Alla bara sväljer detta med hull och hår.
Antagligen är det för att "vården" är ett så känsligt ämne, det är något alla kommer att beröras av någon dag och de flesta har också berörts redan (direkt eller indirekt).

Det finns inga belägg för att detta skräckscenarion inträffar.
Så. Upprepa den meningen ett par gånger för er själva om ni nu inte redan använt er hjärna till att räkna ut detta från de fakta som finns.

Det är inte enbart det här ämnet som gör att jag blir uppgiven och måste skriva av mig.
Men med detta ämne färskt i tankarna så inser jag hur lätt "folket" påverkas av propaganda. Hur många "vanliga medborgare" är egentligen det minsta insatta i det de diskuterar?

Jag tror tyvärr att väldigt få egentligen vet vad de pratar om. De bara sväljer vad de matas med och rapar sedan upp det (lite förvanskat också, det blir sällan helt så som propagandaministeriet säger det) till de som orkar lyssna (som får en lite skev info, som sedan rapar upp det ytterligare lite skevare till nästa som... You see where I'm going with this?).

Det är så mycket enklare att bara lyssna och rapa. Man kan ju dessutom efteråt säga saker som "Men han sa ju att..." och på så vis skylla över allt på den som "informerat" om sakerna.

Men det är just denna inställning till information som är så skrämmande.
Det är "lyssna, lagra, rapa upp" som gör att fördomar gror, som gör att partier som Sverigedemokraterna kan få så många röster i valen, som gör att vår integritet ständigt hotas, som gör att våra friheter inskränks utan giltiga orsaker.

Så snälla... Sluta att bara lyssna, lagra och rapa upp!
Snälla - Tänk! Ifrågasätt! Kontrollera!
Och minst lika viktigt - våga säga ifrån. Våga sätta den som far med osanningar på plats. Våga vara den som öppnar munnen för att hindra att fördomar och osanning får gro.

*pusar ut*
Så. Nu har jag ventilerat lite här. Nu skall jag hoppa över till ett annat forum och Sprida Kunskap i annat ärende...

En bra dag.

Idag är en bra dag.

Idag börjar utfasningen av Thomas Bodström och Göran Persson från sina respektive maktpositioner.
Det är mycket bra för Sverige.

Jag ser valutgången mer som att vi röstat ut dessa herrar från maktens centrum snarare än att vi röstat in Reinfeldt.

Visst. De finns fortfarande där i de mörka hörnen, de kommer fortsätta att försöka så sitt ogräs i folks medvetanden, men de har inte makten att enbart genom sina egna led föra samhället vidare mot den Orwellska framtid de helst velat se.

Men inget solsken som inte förmörkas av små moln...
För tyvärr innebär den här utröstningen att visst ogräs kommit in också... Saker som Kd och Fp tillåts nu påverka styrandet av landet. Vi får hoppas att Reinfeldt har tillräckligt med pondus för att inte låta Hägglund och Leijonborg springa helt utan tyglar.

Men i stort anser jag att det här var ett bra beslut av det svenska folket. Vi får bara hoppas att vår nya ledning är mer lyhörd än de makfullkomliga element som satt där tidigare...

Och där slutar jag med mitt politikdravel för den här mandatperioden.

---

Andra saker som gör den här dagen bra är att jag nu har semester.
En hel vecka(!). Woho!
Jag skall inte resa någonstans! Jag skall bara vara hemma och sköta om mig själv och mitt bo.

Vill någon mig något så finns jag här, men jag tar mig ingenstans.

GÅ HEM!

Så sa min chef till mig vid 17 idag.

"Om du inte går hem nu så spärrar jag ditt kort så att du inte kan komma in på måndag." var iofs den exakta ordföljden...

Meh! Vafna!?!
Jag var ju inte färdig!
*mutter*

Jag tycker hon kunde ha uttryckt sig lite mer diplomatiskt i alla fall. ;-P

Om inte

...någon kommer med ett tokigt bra festförslag för "Halloween" så drar jag till London.

Det som skall bevistas är Twisted 10th birthday.

Om ni inte inom en vecka ger mig ett bättre alternativ vill säga...

Bounce to the beat!

It's all happening in...

De hade fel på lappen* på hotellet i Borlänge.

Det är ju i LUND allt händer:
Får får får?

Hehe... Och så klagar jag ibland på att det inte händer något här. ;-)

---

*) "Det händer i Borlänge" stod det på en lapp, och översättningen till engelska var "It's all happening in Borlänge". Liiiite skillnad på de två uttrycken ja...

Danmark...

På fredag är det tre år sedan jag stoppade ner lite kläder och några böcker i en ryggsäck och satte mig på tåget ner till Danmark.
Ehm... Sorry... Skåne menar jag ju...

Saker jag blev lovad när jag tog uppdraget:
1. Det är varmare och soligare i Skåne än i resten av Sverige.
2. Det är bara frågan om 6-12 månader.

Facit:
1. Det har aldrig regnat så mycket någon annanstans jag bott i Sverige. (Ok, just den här sommaren har varit bra.)
2. Bwhahahahahahahahahahaaa!

Tre år går snabbt.
Och inte känner jag mig direkt mer rotad här nu än jag gjorde när jag klev av tåget för tre år sedan...

Jag blir så....

¤#¤%@£$"#¤@£$"#¤@£$ trött!

Jag vill somna en kväll och vakna till ett nytt samhälle dagen efter.
Jag vill vakna upp i ett samhälle som inte förtrycker sina medborgare.
Jag vill vakna upp i ett samhälle som har respekt för den personliga integriteten.
Jag vill vakna upp i ett samhälle som drivs av eftertanke istället för Dumkraft™.
Jag vill vakna upp och känna att jag kan andas fritt.
Jag vill vakna upp och känna att mitt privatliv är mitt eget och ingen annans.

Jag vill vakna upp till en bättre värld.

Tyvärr tycks Dumkraften™ vara allenarådande.
Och det är den Tysta Massans fel att det är så.
Så länge Ni håller tyst och fasar in er i ledet, så länge Ni böjer er och låter er rövknullas av Dumkraften™ så kommer det att fortsätta att gå utför.

Ni vaknar nog så småningom och inser hur fel ni hade som hela tiden tänkte "det händer bara andra", "det drabbar inte mig", "det drabbar ingen oskyldig".
Men den dagen är det försent. Den dagen har Dumkraften™ fått härja fritt så länge att inga motståndare finns kvar. Den dagen ni vaknar har vi andra tystats, och då står ni där ensamma och sönderknullade.

Allt jag kan hoppas är att jag slipper känna smärta när det väl blir min tur, att min hjärna hunnit stänga av innan de kastar sig över mig som utsvultna gamar.
För så som samhället styrs nu är det inte en fråga om "om", utan "när" det händer.

---

Ja, det är valtider.
Ja, jag är pissed.
Nej, bry er inte om mig.
Ja, det går över efter ett tag. Men ibland måste jag få släppa lite på ventilen för att inte huvudet skall explodera...

...Cirkulera...

Move it

Jag har just fått en anledning mindre att besöka Lkpg.

Å andra sidan har jag fått en anledning mer att besöka Sthlm.

Det var i och för sig väntat.

Nu väntar jag bara på att göra om turnén från i början av året.
(UK-USA-DE)
Det ser ut att skjutas till mitten/slutet av november iofs, så oktober kan bli en lugn månad på resefronten.

Och har jag tur så får jag faktiskt åka till Taipei i alla fall. Trots att vår koordinator försökt göra allt för att vi "inte skall behöva" åka dit.
Inte behöva!?! Det är inte frågan om en tråkig resa till någon sunkig industrihåla utanför London för h-vete! Det är en resa till en stad som sjuder av nattliv, som har tokigt coola barer att hänga i efter jobbdagen, en stad som pulserar. Ett land jag ännu inte sett, en kultur jag ännu inte upplevt.

Hah!
Jag säger bara - HAH!
Så lätt snuvar man inte mig på en resa till Asien! I don't give in that easily.

Jag önskar

Att omständigheterna vore annorlunda.

För under andra omständigheter hade det varit roligt att höra nyheten.
Under andra omständigheter skulle jag ha bjudit dig på ett glas whisky och skålat för lycka och välgång.

Men under rådande omständigheter kan jag inte göra det.
Jag är ledsen, verkligen ledsen.
Det smärtar mig att jag inte kan forma orden jag egentligen skulle ha velat säga.

Men tyvärr, jag kan helt enkelt inte...

Far och flyg...

Jag gick igenom min "resekatalog" i går kväll.

En resekatalog för min del är inte en katalog med möjliga resor utan en förteckning över de resor jag redan gjort.
Den jag gick igenom var för det innevarande året (2006 alltså, om nu någon skulle ha missat det...).

Innan vi går in på detaljerna vill jag bara påminna er om att vi nu befinner oss i vecka 36, dag 248, av året...

Jag har gjort 27 resor sedan årsskiftet. Merparten av dessa resor har varit "i privat regi", endast ett fåtal har varit enbart jobb.
De har sammanlagt utgjort 65 dagar.

Det är hittills 0,75 resor per vecka. (Dvs jag har faktiskt varit hemma nio hela veckor under året. *kors i taket*)
Utslaget är det nästan två dagar (1.8) i veckan som jag varit bortrest hittills i år.
Det är en dryg fjärdedel (26%) av det pågående året som jag spenderat på annan ort.

Snittiden (den dras upp rätt rejält av USA-resan och resorna inom USA iofs) för själva förflyttandet (enkel resa) har varit 4 timmar.
216 timmar har jag alltså varit på resande fot ("transfer" ej inräknad).
Det är ca 14% av den totala restiden ("transfer" ej inräknad).
Utslaget över året är det 52 minuter om dagen som jag spenderat med att förflytta mig mellan olika orter (resor inom Skåne och över till Köpendanmark är inte inräknade, de är ju bara att betrakta som lokaltrafik).

Vart vill jag då komma med detta siffertuggande?
Jo...
...Att det är FÖRBANNAT skönt att bara ha 15min gångväg till jobbet varje dag! (Det gör att det är värt att bo i hooden.)
...Att det är FÖRBANNAT skönt att bara sitta hemma och såsa en hel helg - att inte flytta på mig, att inte resa.

Helgen som kommer skall jag inte ens ta mig utanför ankdammen (jag snor det uttrycket H, om du har patent/copyright på det så blir jag väl skyldig lite royalty eller nåt. Går det bra med choklad i så fall?) har jag bestämt mig för. Den längsta resa jag kan tänka mig att göra är ner till de centrala delarna av hålan jag bor i för att äta mat eller kanske shoppa något onödigt.

I mitten av oktober gör nog jobbet att jag blir tvungen att börja resa en del igen... Men till dess tänker jag hålla det till ett minimum...

Parental Advisory.

Jag har försökt skriva ett inlägg i snart två timmar.
Det har slutat med tio drafts.
Tio utkast som jag inte velat publicera.

Jag har tryckt på mig hörlurarna för att skölja min hjärna med musik. Jag kan inte spela så högt på stereon som jag vill ha det, grannarna blir nog inte glada då.
Spellistan är inte den mest positiva här i världen, men för mig är den som balsam på sönderbränd hud.

Jag hittar inte orden jag söker.
Jag hittar inte känslorna jag vill ha fram.

Jag känner mig tom.

Jag önskar att jag kunde se ljusare på tillvaron än jag gör just nu. Men hur mycket energi jag än uppbådar så håller det inte. För en stund kan jag le, verka oberörd. Men sedan faller masken av igen.
När jag inte ens kan lura mig själv, hur skall jag då lyckas övertyga omgivningen?

Jag behöver nog släppa det hela. Låta det välla fram en stund. Låta det få ta tag i mig, slita mig i stycken, sprida mig för vinden. För att sedan kunna samlas igen.

Det var ett tag sedan jag bröts ned nu. Jag har kämpat som ett djur i över två års tid. Hållt fasaden putsad, hållt känslorna i schack och bitarna ihop.
Jag behöver bara bita ihop i sex veckor till. Sedan kan jag tillåta mig att släppa. Ynka sex veckor. Sex veckor av över hundra. Det är inte mer än fem procent av den totala tiden. Fem ynkliga procent. Nog skall jag väl kunna hålla den lilla stunden till?

Men det är väl så det alltid är. Att precis innan målsnöret så tvivlar man som mest på att man orkar hela vägen fram...

*paus*

Och som vanligt hittar jag min räddning.
Under dessa två timmar har så sakteliga spellistan smugit sig över till de tonerna som alltid får mina mungipor att glida lite uppåt, som alltid fyller på energiförrådet för en stund till. Och även om den inre tomheten fortfarande finns kvar så blir den lättare att bära.
Andningen blir lättare, kroppen rör på sig utan smärta igen, molnen i tankarna skingras för en stund. Även om jag vet att det antagligen inte håller mer än en dag innan jag behöver "nästa fix".

Det enda bitter-ljuva med det hela är att det är musik som får mig att må bättre. Det finns inget annat i närheten som lyfter mig.
Jag tror inte att det är meningen att livet skall vara så...
Men jag är tacksam för att jag åtminstånde har den livlinan att falla tillbaka på.

Och nu när jag känner mig lite bättre så funderar jag givetvis på att kasta även det här inlägget. Men jag beslutade mig just för att låta det publiceras. Ibland kan det nog vara bra att häva ur sig och visa att även om ytan tycks vara av stål så kan det var bräckligt under den. Det krävs en hel del för att hålla skenet uppe ibland och kanske behöver omgivningen få se det också...