Kanske skulle vila lite ibland också?

Jag tar omvägar hem för att hålla mig i gång...

Känner för att gå till dess att hjärnan hamnar i spinn-läge, där allt blir suddigt. Känna tröttheten lägga sig som en våt filt kring kroppen, men inte sluta röra på sig. Att fortsätta frammåt, som i trans, medan hjärnan bollar med precis allt annat utom signaler från resten av kroppen. Att sedan somna av att kroppen verkligen är slutkörd, inte av att hjärnan säger åt den att sova.

Sträcka hittills denna vecka (veckor börjar på måndagar i min kalender, så helgens eskapader är inte inräknade): 49km.

Det lär bli ett par mil till innan veckan är slut - det skall traskas omkring i Lübeck hela dagen imorgon, och sedan blir det antagligen ett par timmars promenerande i Hamburg på söndag.

Veckan som kommer är ledig. Semester i en vecka. Mmmm. Välbehövligt.