Nightmare (on vax?)

Idag fick jag min Nightmare on Elmstreet box.

Mmmm. Fin-fin skräck.

Minns den från när jag egentligen var för liten för att få se den...
Fast som alla andra skräckfilmer jag såg då så var de på VHS i taskiga kopior av kopior av en kopia med grekisk textning.
Och jag måste säga att den kvalité som blev på bilden, det där lite suddiga, är starkt kopplad till skräck nu. De perfekta digitala produktionerna idag ger mig inte samma invaggande känsla av "something BAD is about to happen".

Att de inte är lika skrämmande idag beror nog inte bara på den känslan iofs, utan på att man vuxit och blivit avtrubbad, blivit mindre rädd för saker som spelas upp på en TV.

Annat som dök upp idag:
Ett "presentkort" på "en riktig brakmiddag*".
Ehm... Ok...
Det är från min chef (som var tillbaka från sin semester nu i veckan) med texten "För extraordinära insatser".

Nu är bara frågan - vem sjutton skall jag ta med mig på en sådan typ av middag? Det känns liksom inte som en middag jag äter med random person upp-plockad på gatan eller ensam. Om man skall tillbringa ett par timmar på krogen med ruggigt bra mat och dryck så måste ju sällskapet matcha.
(Kandidater anmäler sig till min brevlåda eller i kommentar här. ;-) )

Hmm. Nåja, det löser sig säkert.

Nu är det dags att stänga ned hjärnkontoret och sätta sig i soffan med en film. Hjärnan behöver avlsappning, och jag tror nog att jag skall låta även kroppen vila idag.

---

*) För de som inte är bekanta med begreppet "brakmiddag" så är det alltså en extremt påkostad middag. Gärna fler än tre rätter, (helst) med olika dryck till rätterna, samt kaffe och choklad med avec efter efterrätten.