SNOR!

Snorig som f*n.
Täppt som om någon hällt betong i snoken på mig.
Lätt febrig, men inte så att det känns så mycket.

Jag HATAR det!
Jag är för pigg för att anse att jag är sjuk nog att stanna hemma, men jag är lite för luddig i skallen (mest på grund av nästäppan) för att orka köra på som vanligt.

Varför kan jag inte bli "dödssjuk" som alla andra män när jag blir förkyld?
Det skulle göra det lite enklare. Dvs inget velande om att jobba, bara ligga utslagen i sängen istället.
Men nu blir jag alltså rastlös och känner mig irriterad om jag försöker stanna hemma, medan jag blir lite för trött om jag sitter i möte längre än en timme på jobbet (för att inte tala om hur många gånger jag egentligen behöver snyta mig under loppet av en timme...).

Won't somebody just shoot me!?..